Tvål- och parfymstaden Gävle - Del 2 Tekniska AB Svea/L. Westerbergs tekniska fabrik

Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar.

År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin.

År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasol.

Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

Tvål- och parfymstaden Gävle - del 1 Tekniska AB Flora

Denna serie inlägg kommer att handla om de så kallade kemisk-tekniska fabrikerna  i Gävle under 1800-talet och början av 1900-talet. Flera av dessa företags arkiv finns idag på Länsmuseet. Deras historia är idag mer eller mindre bortglömd. Många av dessa företag producerade en mängd produkter – lädersmörja, bläck, ost- och smörfärg, skäggvax, insektsmedel, lutpulver, äggersättningspulver, antiseptiska vatten, metallputs och halstabletter. De flesta producerade också parfym och eau de cologne och tvål. Förpackningarna är ofta prydda med vackra etiketter som är en guldgruva till dåtidens, det tidiga 1900-talets, formspråk.

Tekniska AB Flora grundade 1885 i Gävle av bl.a. borgmästare J. W. Petre. Snart hade man en produktansvarig som skickades på studieresa till Tyskland. Fabriken låg under denna tid på Första Tvärgatan på Brynäs.

Under perioden 1905-1948 var tvålen Florodol den viktigaste produkten. Den gick även på export till USA och var mycket populär bland svensk-amerikanerna. Företaget blev kunglig hovleverantör 1922. På bilden ses en av de vackra förpackningar tvålen paketerades i någon gång under tidigt 1920-tal.

Detta är några av många parfymetiketter från Tekniska AB Flora. Parfymerna har fantasifulla, lockande och alltid fransklingande namn som Fantaisie aux fleurs extrait d´odoeurs triple, Extrait d´odeur concentre dédié au monde élegant från Parfumerie Flora, Eau de cologne á la Violette de Nice, den alltid populära Ylang Ylang, Eau de cologne Royale med kungliga porträtt men även japanskinspirireade Geisha Bouquet. För herrarna fanns Véritable eau de verveine de russie och Bouquet Fin de siécle med följande lustiga etikett:

År 1950 övertogs företaget av AB Sunlight i Nyköping, ett dotterbolag till den stora Unileverkoncernen som idag äger varumärken som Dove, Lipton och Findus, Blå Band, Knorr och Axe/Rexona. Förr hade Unilever även märken som Lux, Pepsodent, Surf, Radiontvål, Vim och Sampo. Efter övertagandet bytte Flora företaget namn till AB Flora-Vinolia. Den tidigare konkurrenten Vinolia producerade bl.a. tvålar, schampo och Lypsyl. Hela Vinolias svenska produktion flyttades till Gävle, däribland produktionen av Lypsyl. Då flyttade företaget också till nya lokaler på Upplandsgatan på Brynäs. Redan 1955 lades produktionen ned i Gävle och flyttades till Nyköping.

Långbyxor från 1800-talet

Hemslöjdens kursgård i Leksand vill ibland komma och titta på föremål i våra magasin och de flitigaste besökarna är de som studerar sömnad och folkligt mode. För en tid sedan ville de titta på långbyxor från 1800-talet och jag plockade då fram ett par ur samlingarna med nummer GM 4075. Den enda information som fanns i museets katalog var att de ”tillhört soldat Ferm i Skogs socken” i södra Hälsingland.
Eftersom Länsmuseet har tillgång till Genline, svenska kyrkböcker på nätet så kunde jag inte motstå frestelsen och undersöka om han verkligen hade existerat.
Jo då, byxorna hade tillhört korpral Anders Ferm, född i Tyby, Mo socken den 25 februari 1795. Omkring 1830 dyker han upp som klensmed vid Gullgruva bruk i Skogs socken där han avlider 15/7 1868. På så sätt kunde jag ringa in honom och jag började misstänka att byxorna tillhört hans uniform vilket också byxornas snitt skvallrar om. Med hjälp av all information vi har skulle jag lätt kunna forska vidare.
Jag vill slå ett slag för vilka möjligheter det finns att släktforska i Länsmuseets Faktarum på Styrmansgata 4 i Gävle. Vi har massor av databaser och litteratur!
Det är frestande att göra en ”släktutredning” kring varje föremål som har ett namn knutet till sig. Det gör vi naturligtvis inte med alla våra föremål. Det räcker gott med tanken på att det är möjligt.
Om Du själv vill botanisera i vårt Faktarum med litteratur från hela Gävleborgs län på tema kulturhistoria, arkeologi, byggnadsvård mm eller titta i våra databaser kring släktforskning kan Du kontakta Faktarummet för att boka tid. Tel 026/655630

Tapeter

Det är så roligt när vår tapetsamling uppmärksammas! Jag bläddrade för några dagar sedan i våra gamla tapetkataloger för en kollegas räkning. Hon ställde upp för Gefle Dagblads som i sin artikelserie om byggnadsvård skall skriva om just tapeter och hur man väljer och anpassar tapeter i en gammal miljö. Vi har det smått ofattbara antalet 10 000 tapeter från hela Sverige som tillkom genom ett upprop i tidningen Land i samarbete med tapetfabriken Duro för snart 40 år sedan. Varje tapet är ju som ett litet konstverk och bakom varje tapet finns en formgivare. Alla tapeter som ingår i Länsmuseets samling är nu fotograferade och kommer i framtiden att vara tillgängliga via internet. Erik Lindbergs tapetmagasin i Gefle har försett många hem med tapeter och deras kataloger vittnar om att smaken är föränderlig men lika mycket om att smaken kommer tillbaka.

Ett kattuntäcke

En dag stod en besökare vid dörren till Länsmuseets magasin och frågade: ”Vill ni ha det här täcket, det är gammalt och jag använder det som sängöverkast nu” I plastkassen låg ett täcke prydligt hopvikt och bara genom en snabb blick och med bultande hjärta kunde jag konstatera vad det var. Ett sängtäcke av tryckt kattun med ett välkänt mönster, samma mönster som till den rödbottnade Delsbomössan, men i detta fall med mönstret tecknat mot ljus botten. (Ordet kattun kommer från det engelska ordet cotton = bomull och syftar på de tryckta bomullstyger som blev så populär under 1700-talet.)Täcket var stoppat med linblånor och försett med dekorativ sticksöm, bland annat i form av hjärtan. Ordet ”Hälsingland” for genom mitt huvud och mycket riktigt… enligt besökarens uppgift kom täcket ursprungligen från Söderala socken, väster om Söderhamn. Var det kanske ett brudtäcke? Ett täcke som sparats och vårdats men som i senare tid tappat kopplingen till sitt ursprung. Mönstret är ett 1700-talsmönster och sådana mönstrade bomullstyger var nog inte ovanliga hos välbärgade hälsingebönder på gårdarna. Tyget är med största sannolikhet tillverkat i Sverige och mönstret brukar förknippas med Sickla kattuntryckeri i Stockholm och med ett av kattuntryckerierna i Göteborg. Det fanns inget mönsterskydd förr i tiden utan man använde varandras mönster fritt. Men det börjar alltid snurra i en antikvaries hjärna. Fanns det inte ett kattuntryckeri i grannsocknen till Söderala, i Mo socken vid Flors linnemanufaktori? Visserligen bara under en kort period under slutet av 1700-talet. Man kan inte få svar på allt har jag lärt mig. Men frågeställningarna kan vara nog så spännande. Jag tackade ”ja!!” till täcket och besökaren vek ihop sin plastkasse lika prydligt som täcket varit vikt och gick sin väg.

Välkommen!

Välkommen till vår blogg! Här kommer vi antikvarier, Anna Forsberg, Ann-Marie Björk och Dan Lorén på avdelningen Samlingar på Länsmuseet Gävleborg att berätta om vårt arbete med våra arkiv och samlingar av föremål, textil, tapeter, fotografier, handlingar och böcker. Vi kommer att presentera nyförvärv och intressanta fakta!