Udda cyklar i samlingarna

I Länsmuseet Gävleborgs föremålssamlingar finns många spännande fordon. Vagnar, giggar, sparkar, slädar, rullstolar, bilar, båtar och cyklar. Ännu fler roliga farkoster finns förstås på bild i våra fotosamlingar.

 

Helgen 14-15 september 2013 anordnade Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle två fullspäckade museidagar med temat Udda fordon. Länsmuseet deltog med tre cyklar ur samlingarna.

 

 

Vi tog med en av våra tre höghjulingar. Cykeln är 160 cm hög, med ett stort och ett litet hjul. Framhjulet gjordes så stort för att det skulle gå fortare. Man kunde komma upp i 35 km/tim på 1800-talets dåliga vägar. Höghjulingarna tillverkades under en kort period på 1870-1880-talet. Under sadeln och pedalväskan står det på vår cykel: "Coventry Machinists Special Club Company LTD Makers".

 

 

Två äldre cyklar ur samlingarna fick också följa med till Järnvägsmuseet. I mitten av 1850-talet kom tysken Fischer på att man kunde sätta pedaler på framhjulet på de tidigare "sparkvagnarna". Våra cyklar är förmodligen från sent 1860-tal. År 1879 konstruerade engelsmannen Lawsson kedjedrivning av bakhjulet från pedaler som placerades mitt emellan hjulen. Och undefär så ser ju cyklarna fortfarande ut ...

Vår "säkerhetscykel" är från 1890-tal.

 

 

Peter Pluntky (i röd skjorta på bilden nedan) var med på museidagarna och berättade kunnigt och entusiasmerande om cykelns historia. Han exemplifierade sin berättelse

med Länsmuseet Gävleborgs cyklar som fanns på plats.

 

Se fler udda fordon i museets samlingar i våra webbdatabaser med föremål och foton:
www.sofie.xlm.se

På Länsmuseets Flickr-sida finns set med fotografier på cyklar, bilar, motorcyklar, spårvagnar, leksaker, kaféer, bensinmackar för och nu m m. Där kan du också själv kommentera bilderna och på så sätt bidra med din kunskap.

www.flickr.com/photos/lansmuseetgavleborg

Färgfoto: Torsten Röstlund

En dag för några veckor sedan var Torsten Röstlund och hälsade på oss på Länsmuseet. Med sig hade han flera hundra diabilder som han generöst skänkte till museet. Anne visade hur vi registrerar, digitaliserar och arbetar med bildsamlingarna. Och Torsten fick se en del av de negativ ur samlingen från hovfotograf Carl Larssons ateljé - som han själv tagit i mitten av 1940-talet!

Torsten utbildade sig till fotograf i Stockholm och jobbade i Carl Larssons ateljé 1946 under Gävleutställningen, när Gävle firade 500-årsjubileum. Bilden nedan visar en gymnastikuppvining under utställningen, som under sex sommarveckor besöktes av 750 000 personer. Efter några års arbete i ateljén utbildade sig Torsten till lärare, men fortsatte att fotografera, bl a med uppdrag från Turistföreningen.

Torsten Röstlund höll liv i sitt intresse för att fotogfera och ledde även fotokurser. Han var tidig med att ta färgbilder. I den samling som Länsmuseet nu fått finns färgdia från slutet av 1940-talet och framåt. Torsten använde Kodak chrome och därför har färgerna bevarats väl. I samlingen ingår också ett hundratal flygfoton i färg från hela Gästrikland (nedan Torsåker) som Torsten tagit "från ovan".

Vill du läsa mer om fotografen Torten Röstlund så skrev Gefle Dagblad ett helt uppslag om Torsten den 9 juni 2013: http://gd.se/nyheter/reportage/1.5962258-vart-tog-torstens-lada-med-bilder-vagen-

 

40 000 negativ från Lundhs Foto (del 5)

Det är mer än idrottsmän och -kvinnor som har fastnat på plåten under Lundhs första tid som fotograf i Gävle. Ju fler negativ vi hinner gå igenom, ju fler spännande motiv skannar vi fram på skärmen.

Redan 1929 köpte KF tomten i hörnet av Drottninggatan och Norra Kungsgatan. I huset som revs fanns Eskilstunabodens butik. År 1938 invigdes så det nya Konsumvaruhuset, en vacker funkisbyggnad med Gävles första rulltrappa.

Föremål från magasinen

Länsmuseets praktikanter Gabriella och Tamara har valt ut var sitt föremål ur samlingarna, fotograferat och skrivit en text här i bloggen:


Väckarklocka

Denna väckarklocka tillverkades i Tyskland.
Det är en gåva av Ulla Norin från Hille.

Klockan är rund och dess urtavla är gjord utav papper. På urtavlan står det med romerska siffror.

Nu för tiden så använder sig de flesta folk sin mobiltelefon som väckarklocka. Och om man väl andvänder sig av en riktig väckarklocka så är de inte i närheten av så fina som denna klocka.

Jag skulle i alla fall inte tacka nej till att ha en sådan på mitt nattduksbord.

Jag undrar om man hade lika ångest att stänga av denna klocka på morgonen förr i tiden som man har nu när man stänger av alarmet på sin mobil.

 

Askkopp

Den här askkoppen är gjort av gjutjärn och är silverfärgat.

Formen av askkoppen är ett ansikte (liknar Buddah) med öppen mun som bildar askoppens mynning. På baksidan stor det ”Skoglund & Olson Gefle”

Askkoppen är en gåva av Klara Olson från Oppala, Gävle. I samband med utställningen om Skoglund & Olson.

Personligen så tycker jag att askkoppen är väldigt fin och speciell, har aldrig sett någonting liknande.

Idag är man inte lika kreativ som förr, många använder inte askkopp överhuvud taget.

Två unika fotografier har hittats på Länsmuseet Gävleborg

På en hylla i ett tjänsterum på Länsmuseet hittades nyligen två fotografier från 1840-talet, tagna med den allra första fotografiska tekniken: daguerreotypin. Det är två porträtt av en man och en kvinna, okända för museets tjänstemän. Hur länge fotografierna legat där och hur dom kommit till museet är det inte någon som minns längre.

Daguerreotypin var en omständlig och kostsam process. Inte många människor i varje stad hade ekonomisk möjlighet att köpa en daguerreotyp. Kundkretsen var med andra ord rätt begränsad. Daguerreotypisterna blev tvungna att resa runt i landet för att hitta kunder. Efter några veckor på samma ställe var det dags att åka vidare till nästa stad.

För att hugade kunder skulle veta när daguerreotypisten kom till staden var det brukligt att annonsera i de lokala tidningarna. I Norrlandsposten den 27 februari 1844 stod att läsa:Porträttering medelst Daguerréotypen verkställes alla dagar till den 21 Maj uti Gästgifaren Herr Nymans Trädgård från kl. 9 f.m till kl. 7 e.m. Priserna äro 3, 4, 5, 6 och 8 Rdr B:ko. Obs. Det är derom föranstalladt att de personer som sitta till porträtteringen ej blifva besvärade af åskådare.  Anm. Äfven vid mulet väder lyckas det lika bra som vid solsken.
Vilh. Heineman, från Stockholm.

Kanske är det Heinemann som tagit de två daguerreotypier som nu hittats på Länsmuseet Gävleborg. Kanske är det någon av de andra daguerreotypister som besökte Gävle under 1840- och 1850-talen; A Derville från Paris, som kallade sig ”Daguerres elev”, J L Lewin från Stockholm, E Philipsen från Köpenhamn och Waldemar Renard från Kiel för att nämna några.

Eller varför inte en av de första i Gävle bofasta fotograferna, handlaren Erik Östman, som annonserar under mitten av 1850-talet om
”Portättering medelst Daguerreotypi och Photografi på Glas och Vaxduk till nedsatte priser. Porträtter och teckningar av andra föremål, troget efter naturen, kunna varje dag erhållas i gården n:o 229 vid västra tullen.” 

På Länsmuset Gävleborg finns nu sammanlagt nio daguerreotyper i det klimatreglerade bildarkivet.

40 000 negativ från Lundhs Foto (del 4)

Nu har vi börjat skanna och registrera negativen i den stora samlingen från Manne Lundhs fotoverksamhet. Är ni lika nyfikna som vi? Vill ni se några smakprov? Tänkte väl det! Vi grabbar tag i en cigarrask full med negativ - på asken står "1936".

Asken visar sig innehålla ett par hundra idrottsprofiler från mitten av 1930-talet. Varför togs dom här bilderna? Vem beställde? Vad skulle dom användas till? - Den förste vi möter är skidåkare Björklund. Vackra vinterbilder med gnistrande snö.

Vi förflyttar oss till Strömvallen och träffar på sprintern Brunkvist. Han får välbehövlig massage efter en stabil insats på löparbanan. Målgången blev jämn (fanns det målfoto 1936?) men av pokalen och det glada leendet att döma stod Brunkvist som segrare.

Längre bort kämpar spjutkastare Ekengren från Storvik med att kasta spjut så långt det bara går. Och i höjdhoppsgropen håller Blomkvist Gefle Godtemplares Idrottsklubbs (GGIK) fana högt. Blir det månne personligt rekord denna dag?

 

Kommer ni ihåg dessa idrottshjältar? Är det någon som vet mer? Kanske Gävles friidrottshistoriska orakel Mats Åkerlind. Och Gefle Dagblads Ulf Kriström som också vet mycket om gävleidrottens historia. Kommentera gärna om ni har något att berätta!

 

40 000 negativ från Lundhs Foto (del 3)

 

Nu är alla lådor och kartonger med negativsamlingen från Lundhs Foto uppställda på hyllor i Länsmuseets magasin. I en del negativkuvert finns också papperskopior - som brudparet Andersson från Sätra. Lika förväntansfulla då inför vad livet tillsammans skulle komma att föra med sig, lika förvänatnsfulla kikar dom nu fram ur kuveret, smått generade över uppmärksamheten.

 

 

Originalnumreringen sträcker sig fram till 50 000. Om det inte visar sig vara allt för stora glapp i nummerserien, så har vi ett omfattande och spännande arbete framför oss. Samlingen skall registreras och göras sökbar så det går att söka på namn. Negativen skall skannas så att man kan se fotografierna i Länsmuseets webbdatabas. Under våren kommer de första sökningarna att kunna göras.

 

 

Men fram till dess kommer vi att bjuda på några smakprov här i bloggen. Brudpar, porträtt, stadsvyer - och vad vi nu kan komma att hittar i lådorna. Följ vårt arbete med samlingen här, vi försöker uppdatera varje vecka :-)

 

 

Lär dig skriva vackra brev!

Onsdagen den 27 februari har vi workshop i kalligrafi på Länsmuseet!

Vad är då kalligrafi? Jo, det är konsten att skriva vackert! Vi går igenom lite kort om skrivandets historia. Sedan får du lära dig skriva tre av de vanligaste skrivstilarna från tidig medeltid, 1500- och 1700-tal.

Du får prova att skriva ett fint brev till någon du tycker om med kalligrafipenna och en äkta stålpenna och äkta penna och riktig fint papper.

Pass 1: 10.30-12.00
Pass 2: 13.30-15.00

Workshopen kan ta emot ett begränsat antal deltagare på maximalt 15 deltagare. Minimiålder är 10 år. Kostnaden är 30 kr. Anmäl dig och betala i receptionen! Välkommen!

40 000 negativ från Lundhs Foto (del 2)

I början av 1950-talet drog den stora söderomvandlingen igång. Många av de gamla husen på Söder i Gävle skulle komma att rivas och nya byggnader växa upp i deras ställe. På Södra Kungsgatan håller ett nytt hus på att ta form. Längre upp på gatan, mellan Muhrs frukt och Mogrens, ligger Lundhs Foto. En man är på väg till sin bil, kanske efter att ha köpt film i butiken. Film kunde också köpas i varuautomaten på fasaden.

 

 

 

Men dagarna för huset på Södra Kungsgatan 14 är räknade. Huset skall rivas och snart kan man varken köpa frukt, konfekt eller film på den här adressen. Året skulle kunna vara 1954, Lundhs Foto har dragit för gardinerna och packat flyttlådorna - efter nästan tjugo år i lokalen. (Klicka på bilderna för att se dom större; alla foton är tagna av hovfotograf Carl Larssons ateljé.)

 

 

Flyttlasset gick inte så långt - bara lite längre ner på Södra Kungsgatan, till det nybyggda huset på nr 6. Nya grannar är Bohlins Livs och Strumpan (som fortfarande finns kvar efter 60 år!). I skyltfönstret görs reklam för Rolleiflex och Rolleicord. "Bilden bevarar minnet" står det på skylten.

 

 

 

Nu är det upp till Länsmuseet att bevara bildminnena. Vi kommer att fortsätta arbeta med att tillgänggliggöra den stora fotosamlingen från Lundhs Foto - och berätta om vårt arbete här på bloggen. Har Du som läser det här några minnen från Lundhs Foto (1935-2004)? Berätta för oss!



40 000 negativ från Lundhs Foto (del 1)

För ett tag sedan fick vi ett telefonsamtal från Rolf Wik i Trödje. Rolf undrade om vi möjligen var intresserade av gamla fotografier. Och det fick vi ju tillstå att vi är :-) Det visade sig att Rolf under en period ägt Lundhs Foto på Södra Kungsgatan i Gävle och i sin ägo hade ca 40 000 negativ från ateljéns verksamhet åren 1935-1990.

Rolf erbjöd Länsmuseet att ta hand om samlingen; förvara den i klimatreglerade arkiv - och naturligtvis digitalisera och tillgängliggöra denna kulturskatt. Ett erbjudande vi självfallet glatt tackade ja till. Så vi satte oss i bilarna och körde till Trödje för att hämta samlingen.

Vi packade 28 flyttkartonger med närmare 200 trälådor fulla med glasplåtar och bladfilmsnegativ. Med mössan i handen tackade vi Rolf för att han tagit hand om denna kulturskatt i så många år och nu överlät den till oss, med uppdraget att bevara och visa.

När vi kom tillbaka hem till Fogden väntade Nils och Kenneth från tidningen Mitt Gävle otåligt på att vi skulle börja packa upp kartongerna. Läs deras artikel här:
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=0dfp900j&gInitPage=20

 

På den här bloggen kommer vi att fortsätta berätta om fotosamlingen från Lundhs Foto - och om vårt arbete med alla negativen. Ett och annat smakprov på bilder blir det förstås också. Nästa vecka skriver vi några rader och visar ett par foton från ateljéns historia. Följ med på äventyret!